Vad som gäller vid fotografering:

Fotografera vad och var du vill är grundförutsättningen på allmän plats. Därtill tillkommer vissa saker att känna till:

1. En del skyddsobjekt råder det fotoförbud hos. Detta är då utmärkt på skyddsobjektet, och det innebär även fotografering från allmän plats. Exempel på skyddsobjekt utan fotoförbud kan vara flygplatser.

2. På privat mark är det ägaren som bestämmer om fotoförbud ska gälla eller inte. Det är då upp till denne att upplysa dig om det. SL upplyser t.ex. folk på sin sida och jag hoppas de upplyser på plats med.

3. Fotograferar du från luftfarkost får du inte utan tillstånd göra det över de platser som nämns här.

4. Om någon ber dig radera dina bilder är det inget du är tvungen till. Anders Ahlquist har ett bra svar på den frågeställningen:

”Vad det gäller Polis, ordningsvakt samt skyddsvakt är att vi kan be fotografen raderera bilden på plats. Om inte fotografen vill göra detta kan vi beslagta minneskortet och lämna detta till utredning/åklagare. Vi får aldrig radera någon bild direkt utan detta måste en domstol besluta om.”

Däremot kan situationen bli så pass hotfull att det kanske är bäst att radera bilderna, och poliser som vaknat på fel sida är inte det värsta man kan råka ut för. Du ska då veta att det går att återskapa de raderade bilderna från minneskortet.

Poliser är en ständigt utsatt grupp för hat. Jag försöker undvika bilder som visar vilka de är genom att inte fotografera ansikten eller att ha så pass små bilder att det inte går att identifiera. Iallafall när de agerar.

Står du i vägen när polis bekämpar fyle riskerar även du dras med i stridens hetta om du så har kamera eller ej. Håll avstånd och hindra inte.

Vad som gäller vid publicering och spridning:

1. Upphovsrätten begränsar vad andra får göra med dina bilder. Publicerar du bilderna på Internet får andra ladda ned dem och använda dem för privat bruk. De får dock inte återpublicera bilderna:

12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.

2. Personuppgiftslagen hindrar dig från att sprida bilder på levande människor i kränkande situationer:

5 a §   Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34  och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter.

Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).

3. Bilder tagna från luftfarkost ska godkännas av försvarsmakten innan publicering:

9 § Försvarsmakten, Lantmäteriet och Sjöfartsverket får sprida flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor i större skala än 1: 100 000 samt andra sammanställningar av landskapsinformation enligt 6 § lagen om skydd för landskapsinformation.

Frågor om tillstånd i övrigt till spridning av sådana sammanställningar av landskapsinformation prövas av

• 1. Försvarsmakten när det gäller flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg,
• 2. Sjöfartsverket när det gäller sjökartor samt andra sammanställningar av landskapsinformation som endast avser Sveriges sjöterritorium, och
• 3. Lantmäteriet när det gäller andra sammanställningar av landskapsinformation än som sägs i 1 och 2. Förordning (2008:698).

4. Publicering för reklam är inte tillåtet utan tillstånd:

1 §   Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.

Bild som inte används som reklam och som inte är kränkande på något vis. Ej heller fotograferad från en luftfarkost och ej kopierad från någon annan än mig.

Fel tillfälle att hävda sin rätt som fotograf. Minuten senare trashades McDonalds.

Vi börjar med en snöbild.

Bilden blev blå. Ibland klarar inte den automatiska vitbalansen fixa färgerna ordentligt, och då får man göra det manuellt. Fotograferar man i Raw-format kan man göra det i datorn, men ibland är det även vid Raw-fotografering enklast att göra det på plats.

För att fixa vitbalansen behöver jag fotografera något som just då är vitt i mina ögon, t.ex. snön i mitt fall.

I min Canon 7D ställer jag därefter vitbalansen genom att trycka på meny och välja egen VB.

Nästa bild kommer se ut som följande, och här trycker jag ”set” som det står u det vänstra övre hörnet.

Det jag gör när jag väljer vitbalansen manuellt är att tala om för kameran vad jag uppfattar som vitt.

Nu har jag valt vad den manuella vitbalansen ska stå på.  Jag har enbart en sak till att göra; att vrida över från automatisk vitbalans till manuell. I menyn ovanför Egen VB står Vitbalansering. Tryck på den och välj den figur som finns i bilden nedan.

Efter den här inställningen tar jag en ny bild.

Bilden har fått rätt färg, den är inte längre blå. Däremot är den mörk/underexponerad. Detta för att snön lurar exponeringsmätaren i kameran. Den vita snön reflekterar så pass mycket ljus att kameran tror den får tillräckligt. I histogrammet som jag lagt med i bilden ovan strävar jag efter att ha allt i mitten. Är det till vänster i som i det här fallet finns det många mörka pixlar. Går histogrammet utanför gränsen till vänster innebär det att sensorns pixlar inte kunnat uppfatta de mest mörka delarna. Detta innebär att delar av bilden bara blir svarta.

Nästa bild jag tar ser jag till att exponeringskompensera med 2/3 steg, och histogrammet flyttar sig åt höger, d.v.s. fler ljusa pixlar kan registreras.

Det här inlägget är till dig som använder helautomatiskt läge på din systemkamera, eller ja, vanliga kamera med. Jag visar här hur jag använder min kamera till 95% av tiden:

Vrid över kameran till tidsautomatik, hos Canon heter det Av.

Välj ISO 100. 100 hos Canon är utgångsläget för bäst bildkvalité. Hos Nikon är det ISO 200 beroende på modell.

Och välj bländare. Vilken du väljer beror i utgångsläget om du är ute efter kort skärpedjup (porträtt) eller långt skärpedjup (landskap):

Det här är utgångsläget. Beroende på vad du nu ska fotografera kommer du behöva ändra de två parametrarna bländare och ISO. Ju lägre ISO du har, desto finare kvalité i bilden, men du får en långsammare slutartid. Ju mindre bländarvärdet är, desto kortare skärpedjup får du, men du får samtidigt in mest ljus i kameran.

Några exempel.

Exempel ett, Lisa Olsson.

Bländaren är 5. Har jag för litet bländarvärde, som 2,8 eller 1,8 är det bara näsan som kommer bli skarp på henne. Har jag bländare 8 kommer även bakgrunden och förgrunden bli skarpare, vilket jag inte vill.

ISO ligger på 400. Helst vill jag ha 100 i ISO, men p.g.a. ljusförhållandet utomhus skulle jag få en för långsam slutartid vilket skulle resultera i skakningsoskärpa. Med ISO 400 får jag till slutartiden 1/100 sekund.

Exempel två, nattfotografering in action.

Bländaren är 2,8. Jag kan inte ha ett mindre bländarvärde på det objektivet. Nu får jag in max ljusinsläpp till kamerasensorn. Nackdelen är att jag inte får samma skärpa som jag kan få om jag haft ett eller två steg högre bländarvärde.

ISO ligger på 12800. Med denna ljusförstärkning får jag en slutartid på 1/160 sekund. Med facit i hand skulle jag kunna ha en något långsammare slutartid och på så vis välja ISO 6400 istället vilket skulle givit mindre brus. Samtidigt vet jag inte om jag då skulle fått rörelseoskärpa på rökdykaren när han kliver in genom dörren. Bruset blev hur som helst snyggt i svartvitt.

Exempel tre, vardagsfoto

Bländaren är 5. Det är tillräckligt för att ge en diffus bakgrund men samtidigt hålla motiven skarpa.

ISO ligger på 1000. Jag får en del brus i bilden, men det är klart acceptabelt. Slutartiden landar på 1/250 sekund, vilket är gränsfall för vad som krävs innan jag får rörelseoskärpa med mitt teleobjektiv. Mer om vilken slutartid man kan ha beroende på objektiv finner du här.

Exempel fyra, landskap

Bländaren är 8.  Runt den bländaren får man mest ut av skärpan innan skärpan börjar gå nedåt igen. Samtidigt får man ett rätt bra skärpedjup med en kamera utan fullformat, d.v.s. de vanligaste systemkamerorna.

ISO ligger på 200. Med den ljusförstärkningen får jag till slutartiden 1/60 sekund vilket är fullt tillräckligt vid stillastående landskap utan vind.

Jag hoppas detta inlägg hjälper dig att ta fram den mer kreativa delen ur dig och att du aldrig mer kommer använda helautomatik eller programautomatik.

Hemligheten med att få till en klarblå himmel som bilden nedan heter polariseringsfilter. De finns i prisklasser från 90 kr till 1000-tals kr och de ger bäst effekt mot en himmel vinkelrät från solen. Du kommer behöva en längre slutartid när du använder filtret, och du handhar det genom att skruva fast det i gängan längst fram på objektivet och vrida på det tills himlen blir mörkare. Vilket storlek du ska ha står på ditt objektiv. 52 mm och 77 mm har jag här som exempel.

Ännu en bra effekt man får med polariseringsfiltret är att man kan fotografera genom t.ex. rutor utan att ljusets reflektion i glaset stör.

ISO är ett sätt att snabba på slutartiden. Fördelen är att du får en bild som du kan frysa motivet i, och du minskar skakningsoskärpan. Nackdelen är att du kommer få brus i bilden.

Kameran är en Canon Eos 7D med 50/1,8II

Slutartiden på ISO 12800 är 1/2500 sek.

Slutartiden på ISO 1600 är 1/500 sek.

Slutartiden på ISO 100 är 1/30 sek.

Objektiv med eller utan bildstabilisator? Eller kanske rent av en kamera med inbyggd bildstabilisator?

Fördel med bildstabilisator är att du kan ta en bild på ett stillastående motiv med längre exponeringstid utan att få skakningsoskärpa. Nackdelen är att batteriet töms fortare.

Fotat med bildstabilisator.

Med och utan stabilisator. Ta en titt på C som i Canon.

Översta bilden: 1/6 sekund och brännvidd 105 mm.

Understa bilden: 1/8 sekund och brännvidd 105 mm.

I objektivet eller i kameran? Det beror på vilken tillverkare man väljer. Canon och Nikon har bildstabilisator i objektiven och Pentax, Sony och Olympus har det i kameran. Fördelen med att ha det i kameran är att du alltid bär det med dig, oavsett objektiv. Du slipper även en extra vikt som de bildstabiliserade objektiven ofta har extra.

Fördelen med att ha det i objektivet är att du får en stabiliserad sökarbild, och en bättre utgångspunkt för autofokusen som får lättare träff.

Olika märkens namn på bildstabilisator finner du nedan:

Canon: Image Stabilizer, IS

Sigma: Optical Stabilization, OS

Nikon: Vibration Reduction, VR

Tamron: Vibration Compensation, VC

Någonsin hört regeln att man ska ha så kort slutartid som man har brännvidd? D.v.s. har man en fullformatskamera (5D, 1Ds, D700, D3x, A850, A900) och ett objektiv som ligger på 50 mm ska kortaste slutartiden vara 1/50 sekund för att man inte ska få skakningsoskärpa i bilden. Detta är en sanning med modifikation då olika individer är olika skakiga på hand.

Har man en kamera med croppad sensor, d.v.s. alla andras systemkameramodeller för gemene man (bortsett från Olympus som har ännu mindre sensor) ska man multiplicera brännvidden med cropfaktorn. Hos Nikon ligger det på 1,5 och hos Canon på 1,6.

Exempel Canon 7D:

1,6×50=80 mm med brännviddsförlängning.  Långsammaste slutartid 1/80 sekund.

Exempel Nikon D40:

1,5×50=75 mm med brännviddsförlängning. Långsammaste slutartid 1/75 sekund.

Följande bild är tagen med en 7D och en 50/1,8:

ISO 6400, Bländare 2,8 Slutartid 1/80 sekund.

Skarp, men med färgbrus.

Andningsteknik:

Här kommer tekniken som ger dig en längre slutartid.

1. Sätt dig på huk.

2. Sätt armbågarna vid dina knäskålar. Inte led mot led utan det är mer överarmen som ska vila mot den fåra som knäskålen bildar.

3. Sätt kameran till ögat och ta stöd med ansiktet.

4. Ta två djupa andetag, blås ut till hälften efter det sista och håll andan. Inom åtta sekunder kramar du av avtryckaren. Väntar du längre än åtta sekunder tappar du koncentrationen.

ISO 1600, Bländare 2,8 Slutartid 1/25 sekund.

Prova nu själv.

Är det här inlägget värt att skriva om för kameraintresserade? Gör det då!

Jag drar i och med det här inlägget igång en ny kategori på bloggen. Kategorin kallar jag Enkla fototips och är till för alla med en kamera och som funderat på hur man gör och vad konsekvensen blir.

Först ut är bländarens påverkan på motivet. Med en stor bländaröppning, så som 1,8 på objektivet jag har nedan, kommer mycket ljus släppas in till sensorn. Detta gör att slutartiden blir kortare och att man kan undvika att kameraskakningar syns på bilden. Rörliga motiv fryses lättare. Med en stor bländaröppning kan man även ta porträtt för att få huvudmotivet skarpt men bakgrunden utsuddad.

Som bilderna nedan visar ser vi hur skärpedjupet i en bild ändras när bländaren ändras. Vid bländare 1,8 får vi en kort slutartid och en oskarp bakgrund, men om vi ser på rakapparatens skärhuvud får vi inte till någon riktig skärpa förrän vi bländat ned en aning. Mellan 2,5 och 6,3 borde den bästa skärpan sitta med just Canonobjektivet 50/1,8 EF. Efter bländare 8 ser vi att vi fortfarande får ett längre skärpedjupsplan. Detta då diskstället i bakgrunden blir mer och mer synligt. Däremot förlorar vi skärpa på rakapparatens skärhuvud ju mer vi bländar ned. Man kommer så att säga till en gräns. Vid bländare 22 kommer man dessutom få syn på allt sensordamm som fastnat på sensorn.

Är det här inlägget värt att skriva om för kameraintresserade? Gör det då!