HDR-Fotografen

Från förra veckans produktfotografering av Åsa Canbäcks konst:

Första fotograferingen med mitt nya Canon EF 50/1,4 USM. Ingen kromatisk aberration här inte.

Två bilar i krock vid påfarten till väg 112 i Åstorp.

Artikeln från HD.se.

Varken HD.se eller Wighsnews har uppmärksammat larmet för en kvart sedan och räddningstjänsten verkade inte som det var någon panik när de väl var framme, så det var förmodligen lugnt. Jag skulle nog t.o.m. kunnat ta bilden i HDR, men bara tanken på att dra upp stativ och trådutlösare kändes dum.

Trodde jag skulle kunna fynda en bok från bokrean i Ängelholm, men nä, där var bara trångt. Tacka vet jag den lokala bokhandeln där jag shoppade loss litet Elvis.

Ängelholms kyrka är inte den lättaste att ta bild på. Speciellt inte med ett kort stativ om man vill ta HDR-bilder.

Vad som gäller vid fotografering:

Fotografera vad och var du vill är grundförutsättningen på allmän plats. Därtill tillkommer vissa saker att känna till:

1. En del skyddsobjekt råder det fotoförbud hos. Detta är då utmärkt på skyddsobjektet, och det innebär även fotografering från allmän plats. Exempel på skyddsobjekt utan fotoförbud kan vara flygplatser.

2. På privat mark är det ägaren som bestämmer om fotoförbud ska gälla eller inte. Det är då upp till denne att upplysa dig om det. SL upplyser t.ex. folk på sin sida och jag hoppas de upplyser på plats med.

3. Fotograferar du från luftfarkost får du inte utan tillstånd göra det över de platser som nämns här.

4. Om någon ber dig radera dina bilder är det inget du är tvungen till. Anders Ahlquist har ett bra svar på den frågeställningen:

”Vad det gäller Polis, ordningsvakt samt skyddsvakt är att vi kan be fotografen raderera bilden på plats. Om inte fotografen vill göra detta kan vi beslagta minneskortet och lämna detta till utredning/åklagare. Vi får aldrig radera någon bild direkt utan detta måste en domstol besluta om.”

Däremot kan situationen bli så pass hotfull att det kanske är bäst att radera bilderna, och poliser som vaknat på fel sida är inte det värsta man kan råka ut för. Du ska då veta att det går att återskapa de raderade bilderna från minneskortet.

Poliser är en ständigt utsatt grupp för hat. Jag försöker undvika bilder som visar vilka de är genom att inte fotografera ansikten eller att ha så pass små bilder att det inte går att identifiera. Iallafall när de agerar.

Står du i vägen när polis bekämpar fyle riskerar även du dras med i stridens hetta om du så har kamera eller ej. Håll avstånd och hindra inte.

Vad som gäller vid publicering och spridning:

1. Upphovsrätten begränsar vad andra får göra med dina bilder. Publicerar du bilderna på Internet får andra ladda ned dem och använda dem för privat bruk. De får dock inte återpublicera bilderna:

12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.

2. Personuppgiftslagen hindrar dig från att sprida bilder på levande människor i kränkande situationer:

5 a §   Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34  och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter.

Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).

3. Bilder tagna från luftfarkost ska godkännas av försvarsmakten innan publicering:

9 § Försvarsmakten, Lantmäteriet och Sjöfartsverket får sprida flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor i större skala än 1: 100 000 samt andra sammanställningar av landskapsinformation enligt 6 § lagen om skydd för landskapsinformation.

Frågor om tillstånd i övrigt till spridning av sådana sammanställningar av landskapsinformation prövas av

• 1. Försvarsmakten när det gäller flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg,
• 2. Sjöfartsverket när det gäller sjökartor samt andra sammanställningar av landskapsinformation som endast avser Sveriges sjöterritorium, och
• 3. Lantmäteriet när det gäller andra sammanställningar av landskapsinformation än som sägs i 1 och 2. Förordning (2008:698).

4. Publicering för reklam är inte tillåtet utan tillstånd:

1 §   Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.

Bild som inte används som reklam och som inte är kränkande på något vis. Ej heller fotograferad från en luftfarkost och ej kopierad från någon annan än mig.

Fel tillfälle att hävda sin rätt som fotograf. Minuten senare trashades McDonalds.

Jag måste bara skriva ett inlägg efter att ha läst Malin Wollins ”Övergrepp att tvinga en man att bli pappa.” Blir man pappa ofrivilligt har man misslyckats från början. Här är några steg att fundera över:

1. Religiös kvinna? Glöm det på direkten. Gud är mannen i hennes liv oavsett vad hon säger till dig. Det är även denne Guds vilja att hon ska föda ett barn. Och Guds vilja kommer före din och hennes. Risk för att hon även försöker pracka på barnet religionen, och fler religiösa människor är det sista världen behöver.

2. Har hon väl en gång sagt att hon längtar efter barn får du vara extra försiktigt. Kondom varje gång oavsett vad hon säger.

3. Välj rätt kondomer. RFSU:s håller t.o.m. för eggen hos en Gerberkniv.

4. Blev hennes mor gravid i unga år? Det ligger i blodet.

5. Har hon en karriär att satsa på? Bra, uppmuntra den. En karriär förhindrar barn effektivt. Den kommer dock troligtvis ställa till det för dig med.

Så har du inte koll på de här punkterna får du skylla dig själv som man. Åtgärder för att förhindra kvinnor av värsta sort är:

Egna kondomer som hon aldrig får röra och inte trä på. Använda borde egentligen slängas i toaletten av säkerhetsskäl, men som miljövän går det emot allt. Förstör dem på lämpligast vis.

Skräckexempel:

https://www.flashback.org/t1042665

https://www.flashback.org/t642897

Tack och godnatt från mig. Tåget spårade varken ur eller blev försenat tillräckligt länge för att jag skulle lyckas se färdigt Rambo.

Vi börjar med en snöbild.

Bilden blev blå. Ibland klarar inte den automatiska vitbalansen fixa färgerna ordentligt, och då får man göra det manuellt. Fotograferar man i Raw-format kan man göra det i datorn, men ibland är det även vid Raw-fotografering enklast att göra det på plats.

För att fixa vitbalansen behöver jag fotografera något som just då är vitt i mina ögon, t.ex. snön i mitt fall.

I min Canon 7D ställer jag därefter vitbalansen genom att trycka på meny och välja egen VB.

Nästa bild kommer se ut som följande, och här trycker jag ”set” som det står u det vänstra övre hörnet.

Det jag gör när jag väljer vitbalansen manuellt är att tala om för kameran vad jag uppfattar som vitt.

Nu har jag valt vad den manuella vitbalansen ska stå på.  Jag har enbart en sak till att göra; att vrida över från automatisk vitbalans till manuell. I menyn ovanför Egen VB står Vitbalansering. Tryck på den och välj den figur som finns i bilden nedan.

Efter den här inställningen tar jag en ny bild.

Bilden har fått rätt färg, den är inte längre blå. Däremot är den mörk/underexponerad. Detta för att snön lurar exponeringsmätaren i kameran. Den vita snön reflekterar så pass mycket ljus att kameran tror den får tillräckligt. I histogrammet som jag lagt med i bilden ovan strävar jag efter att ha allt i mitten. Är det till vänster i som i det här fallet finns det många mörka pixlar. Går histogrammet utanför gränsen till vänster innebär det att sensorns pixlar inte kunnat uppfatta de mest mörka delarna. Detta innebär att delar av bilden bara blir svarta.

Nästa bild jag tar ser jag till att exponeringskompensera med 2/3 steg, och histogrammet flyttar sig åt höger, d.v.s. fler ljusa pixlar kan registreras.

Försöker lära mig 7D:s blixtstyrningssystem. Nästa bild får bli på Nova i duschen för att se om hennes vädertätning håller måttet. Problemet blir att försöka få till blixtarna.

Jag är en drömmare. Det kanske inte är så häpnadsväckande, men jag har precis beställt böcker för 2700 kr. Från enbart en genre: Fantasy!

Jag kunde ägna en hel sommar med att ligga och läsa dessa böcker en gång i tiden.

Min dröm är en fåtölj i ett rum med enbart dessa böcker runt om mig. Helst en öppen spis med. Någon gång borde jag ta och inventera allt som allt. Drygt 130 böcker i det här hemmet, och mindre än hälften kvar i föräldrahemmet.

Rådjuren höll till på samma ställe som vanligt.

Dovvilt myllrade det av i skogen.

Det går att få till bakgrundsoskärpa med en 7D med.

En häger.

Slutligen, någon som vaknat på fel sida våren.

18 megapixlar kommer till nytta vid sådan här fotografering. Är det en vråk av något slag?

Jag brukar inte visa upp de jobb jag gör inom min fotoverksamhet på den här bloggen, men de här hästarna måste verkligen ses. Jag fotograferade dem i måndags och för första gången nyttjade jag den trådlösa blixtstyrningen på min 7D fullt ut. Konstnärinnan som bad mig fotografera hennes verk är Åsa Canbäck som driver sidan Ansikte.se. Hon tillverkar hästarna i papier mâché och en del har flera decimeter i mankhöjd.

Spana in detaljrikedomen i den enhörningen!

Idag dök ett paket upp hos mig, och nej, brevbäraren pregade inte in det genom brevinkastet.

Med ett beslutsfullt grepp om kniven skar jag sönder tejpen för att få tag i det efterlängtade.

En del av oss handlar fotoutrustning enbart för att få den där mutan i form av choklad.

Litet snålt med bara en muta kan jag tycka, men det fick mig att snabbt gå på nästa leksak. Ett impulsköp.

Här har vi den rediga leksaken jag var ute efter för några dagar sedan.

Dags att pensionera min 50/1,8 känns det som nu då. Valet stod mellan 50/1,2 L och 50/1,4. Den första var dyrare och vädertätad, men ack vilken kass bildkvalité i jämförelse. Hur som helst, jag har inget speciellt för mig imorgon och på fredag. Är det någon i nordvästskåne som har lust att stå framför kameran så att jag kan leka med både objektiv och reflexskärm utomhus, helst i snöyra, skulle jag tycka det vore kul.

Stenbrott i solnedgång.

Skåne är inte bara en platt åker.

Som en kontrast till busvädret igår:

Det här inlägget är till dig som använder helautomatiskt läge på din systemkamera, eller ja, vanliga kamera med. Jag visar här hur jag använder min kamera till 95% av tiden:

Vrid över kameran till tidsautomatik, hos Canon heter det Av.

Välj ISO 100. 100 hos Canon är utgångsläget för bäst bildkvalité. Hos Nikon är det ISO 200 beroende på modell.

Och välj bländare. Vilken du väljer beror i utgångsläget om du är ute efter kort skärpedjup (porträtt) eller långt skärpedjup (landskap):

Det här är utgångsläget. Beroende på vad du nu ska fotografera kommer du behöva ändra de två parametrarna bländare och ISO. Ju lägre ISO du har, desto finare kvalité i bilden, men du får en långsammare slutartid. Ju mindre bländarvärdet är, desto kortare skärpedjup får du, men du får samtidigt in mest ljus i kameran.

Några exempel.

Exempel ett, Lisa Olsson.

Bländaren är 5. Har jag för litet bländarvärde, som 2,8 eller 1,8 är det bara näsan som kommer bli skarp på henne. Har jag bländare 8 kommer även bakgrunden och förgrunden bli skarpare, vilket jag inte vill.

ISO ligger på 400. Helst vill jag ha 100 i ISO, men p.g.a. ljusförhållandet utomhus skulle jag få en för långsam slutartid vilket skulle resultera i skakningsoskärpa. Med ISO 400 får jag till slutartiden 1/100 sekund.

Exempel två, nattfotografering in action.

Bländaren är 2,8. Jag kan inte ha ett mindre bländarvärde på det objektivet. Nu får jag in max ljusinsläpp till kamerasensorn. Nackdelen är att jag inte får samma skärpa som jag kan få om jag haft ett eller två steg högre bländarvärde.

ISO ligger på 12800. Med denna ljusförstärkning får jag en slutartid på 1/160 sekund. Med facit i hand skulle jag kunna ha en något långsammare slutartid och på så vis välja ISO 6400 istället vilket skulle givit mindre brus. Samtidigt vet jag inte om jag då skulle fått rörelseoskärpa på rökdykaren när han kliver in genom dörren. Bruset blev hur som helst snyggt i svartvitt.

Exempel tre, vardagsfoto

Bländaren är 5. Det är tillräckligt för att ge en diffus bakgrund men samtidigt hålla motiven skarpa.

ISO ligger på 1000. Jag får en del brus i bilden, men det är klart acceptabelt. Slutartiden landar på 1/250 sekund, vilket är gränsfall för vad som krävs innan jag får rörelseoskärpa med mitt teleobjektiv. Mer om vilken slutartid man kan ha beroende på objektiv finner du här.

Exempel fyra, landskap

Bländaren är 8.  Runt den bländaren får man mest ut av skärpan innan skärpan börjar gå nedåt igen. Samtidigt får man ett rätt bra skärpedjup med en kamera utan fullformat, d.v.s. de vanligaste systemkamerorna.

ISO ligger på 200. Med den ljusförstärkningen får jag till slutartiden 1/60 sekund vilket är fullt tillräckligt vid stillastående landskap utan vind.

Jag hoppas detta inlägg hjälper dig att ta fram den mer kreativa delen ur dig och att du aldrig mer kommer använda helautomatik eller programautomatik.