Bländare:
Bländaren är en cirkelformad del som sitter i objektivet på en kamera. Med dess hjälp kan man minska mängden ljus som ska släppas in. Fördelen med att minska hålet som släpper in ljus är att man kan få en längre slutartid. Något som kan vara önskvärt vid fotografering av vatten i rörelse. Man får även ett längre skärpedjup. Det senare har man som landskapsfotograf nytta av. Ju större sensorn är i kameran, desto större oskärpa blir det p.g.a. bländaren.
På samma vis blir nackdelarna detsamma. Att ha en lång slutartid är inte alltid önskvärt, särskilt inte om man ska fotografera på frihand. Inte heller vill man som fotograf alltid ha skärpa genom hela bilden, utan ha möjlighet att leka med skärpedjupet.
ISO:
Detta är en viktig funktion på en kamera. På nyare kameror brukar det sitta en snabbknapp direkt på kameran. Isotalet är hur snabb "film" din kamera har. På kompaktkameror brukar intervallet vara mellan iso 50-1600. Lågt isotal, runt omkring 100, ger bilder med bra kvalité, men det tar längre tid för kamera att registrera ljuset. Detta betyder att en person som rör sig blir suddig om det inte finns tillräckligt med ljus. En solig dag går det alldeles utmärkt att fotografera med låga tal. En molnig höstdag måste man kanske ha iso 400 och vid skymning iso 1600. Höga isotal rekommenderas ej, då detta ofta brukar bli riktigt kornigt vilket förstör bilden. Ljuset som når sensorn förstärks, och så även det befintliga bruset.
Digitala systemkameror är bättre än kompaktkameror med små sensorer, men det blir kornigt där med. Vill man ha bra bildkvalité trots dåligt ljus är stativ att föredra. Skruva fast kameran, lågt isotal och längre slutartid. Hur skulle det blivit i automatiskt läge?
Filformat:
De två format som är aktuella inom fotografering är JPG och raw. JPG är ett färdigt format som innebär att bilden går att se direkt i webbläsare eller i visningsprogram osv. Bilden blir liten och med bra kvalité. Nackdelen med JPG är att den komprimerar bilden destruktivt för varje gång du sparar din bild. Detta innebär att det blir felaktigheter i bilden efter ett tag. Oftast märks inte detta. Ännu en nackdel är att man inte kan ändra bildens vitbalans lika enkelt som i raw.
Rawformatet är hur bilden ser ut innan kameran fixat till färgbalans, brusreducering mm. Alltså den råa bilden. Det innebär att du själv får ordna detta i bildbehandlingsprogram. För fotografer är detta att föredra då dessa inte behöver tänka på vitbalansen och styr över det själva i efterhand. Brusreducering i datorn brukar oftast vara bättre med, än brusreducering i kameran. Varje tillverkare har sitt eget rawformat.
Till kompaktkameror finns det sällan möjlighet att använda sig utav raw, utan detta gäller främst systemkameror. Till Canons kameror i powershot-serien har ryssar lyckats cracka programvaran och på så vis skapat ett plug-in för att kunna fotografera i rawformat. Än så länge har ingen kamera förstörts av detta plug-in.
Vitbalans:
Har du någon gång tagit en bild där den blivit gulstickig eller fått andra missfärgningar i hela bilden? Då är det vitbalansen som ska ändras.
I din kamera finns flera val att välja mellan. Sol, Moln, Glödlampa, Lysrör mm. Är det solsken ute använder man Sol. Vid mulet eller annat dunkelt ljus använder man Moln osv.
På de flesta kameror finns även en funktion för att ställa in vitbalansen manuellt. Då riktar man kamerans mitt mot en vit punkt vilket bestämmer vad som ska vara vitt. På så vis får man så bra vitbalans som möjligt. Fotograferar man i raw spelar det ingen roll då man ändrar färgen i efterhand.
Lilla Fotoskolan med tips för fotografen: